|
||||||||||||||||||
| Har väl aldrig varit intresserad av tävlande överhuvudtaget men fångades redan i våras av den positiva andan i tråden på Utsidan. Med målsättningen att åtminstone genomföra loppet ägnade jag en hel del tid åt motionspaddlande under sommaren. Undrade ändå vad jag gett mig in i vid starten på lördagsmorgonen. Mina utflykter i Göteborgs södra skärgård brukar sällan överskrida ett par tre mil och här handlade det om det fyrdubbla! Hängde i allafall på en klunga i god fart ner till Askerö där fältet skingrades. Fortsatte på egen hand genom Skåpesund och tog en första paus på Håkholmen med blåbärsoppa, kokt ägg och té . Stigfjorden blev en kämpig historia med tilltagande ryggsmärta och jag fann mig tvungen att ta en vilopaus på Kälkerön. Vilan gjorde mig gott och jag paddlade vidare till Smögholmarna för en lunchpaus (blåbärsoppa, kokt ägg och té ;-) Överfarten till Mollösund gick överraskande lätt med bara måttliga spegelsjöar och jag valde att sikta på Vallerö direkt över Käringöfjorden. Den tungt lastade lilla Thomassonkajaken kändes lugn och trygg i den tilltagande sjögången men överfarten kändes ändå dryg och jag var rejält slut vid ankomsten till Vallerö framåt femtiden. Men vilken skön känsla att vara framme! Efter trivsamt minglande, fotograferande och bestyr med tält och middagsmat valde jag vila och sömn inför morgondagen. Start 7:00 på söndagsmorgonen. Härlig medvindspaddling upp till Bassholmen och fikapaus vid Götavik. Vilken enastående vacker skärgård! Tyvärr började min gamla kamera konstra så det blev inte så mycket dokumenterat. Förundrades över de starka virvelströmmarna vid Gassholmen och jag fick vara på min vakt för att inte kollidera med mötande båtar i de smala passagerna. Mera lättsam medvindspaddling upp till Vindön med flera härliga surfar. Vid Vindön blev jag lätt chockerad över stora snabba båtar vars förare tycktes ha Göta Kanal som favoritfilm. Kajaken fick dras upp flera meter på land för att undvika vågsvallet vid sista pausen på Mattholmen . Sista etappen ner till Ljungskile var nog den jobbigaste. Fann efter ett tag en uthärdlig sittposition/paddlingfrekvens och jag lyckades hanka mig i mål vid tretiden. Obeskrivlig känsla! Min slutsats är att man orkar mycket mer än man tror och att den här tävlingsformen passar de flesta. Ångrar inte ett ögonblick att jag tog beslutet att delta i tävlingen. Stort tack till upphovsmannen Leif och alla övriga inblandade! Jag tvekar inte att hänga på nästa år. De bilder som "blev" finns på länken nedan http://www.azaleo.ath.cx/thumbnails.php?album=36 Hej hopp :-) Rune Eurénius Gbg |
![]() ![]() ![]() |
|||||||||||||